FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Här kan du ladda ner den svenska översättningen av FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Word-format.


Vi hoppas att, inom kort kunna skriva här, den finns att beställa som punktskrift!


För mer information kontakta:
Ingmarie Carnlöf
Informatör/ Information Officer
Informationsenheten/ Information Division
Socialdepartementet/ Ministry of Health and Social Affairs
Tfn/ Ph +46 8 405 34 66
Mob +46 70 219 34 66
www.regeringen.se/social
www.sweden.gov.se/socialministry

Ur regeringens hemsida:

"Handikappfrågor i FN
Kampen för bättre livsvillkor för personer med funktionsnedsättning drivs också internationellt. Sverige är aktivt med i FN:s arbete för att stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Sveriges FN-ambassadör Anders Lidén överlämnade Sveriges ratifikationsinstrument för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Representanten för FN:s generalsekretariat, Annebeth Rosenboom, tog emot.
FN är en stor organisation som arbetar med många olika verktyg. Det gäller även handikappfrågorna.
FN:s standardregler för funktionshindrade är 22 till antalet och uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. De ger också konkreta förslag på hur ett land kan undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning och skapa ett tillgängligt samhälle. Standardreglerna är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men tanken är att de ändå ska påverka hur olika länder formar sin handikappolitik genom att vara moraliskt förpliktande.
Med FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är det annorlunda. De är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera konventionen. Dessutom måste länderna med jämna mellanrum rapportera till FN hur reglerna efterlevs. Sverige har ratificerat t ex konventionerna om de medborgerliga och politiska rättigheterna, om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, om barnets rättigheter och om kvinnors rättigheter.
För den svenska regeringen är det viktigt att handikappolitiken är en del av alla politikområden och inte behandlas separat. Människor med funktionsnedsättning omfattas självklart av FN:s alla andra regler på samma sätt som andra. Och kunskapen om funktionshinder måste finnas i FN:s kommittéer och organisationer som WHO, UNICEF och UNESCO.
Konvention för personer med funktionsnedsättning
Sverige har mycket aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention för att tillförsäkra funktionsnedsatta personer åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Efter fem års aktiva förhandlingar i FN kunde samtliga medlemsländer i slutet av augusti 2006 enas om texten i en sådan konvention och den 13 december antogs den av FN:s generalförsamling.
Den nya konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, men den skapar inte i sig några nya rättigheter utan har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.
Konventionen och tillhörande protokoll om individuell klagorätt undertecknades för Sveriges del av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson den 30 mars 2007, samma dag som den öppnades för undertecknande. Konventionen trädde i kraft den 3 maj 2008 sedan den ratificerats av 20 stater.
Sverige har tillträtt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
I propositionen Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning (prop 2008/09:28) föreslog regeringen att Sverige skulle tillträda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den 13 november 2008 sade riksdagen ja till att Sverige skulle tillträda konventionen. Riksdagen godkände också att Sverige ansluter sig till det frivilliga protokollet till konventionen som innebär att den som upplever sina rättigheter kränkta kan klaga till en övervakningskommitté. Detta kunde ske utan lagändringar.
Som en följd av riksdagens godkännande beslöt regeringen den 4 december 2008 att Sverige skulle tillträda konventionen. Från den 14 januari 2009 gäller konventionen för Sveriges del.
Bakgrund
Arbetet med en konvention för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning åtnjutande av de mänskliga rättigheterna inleddes 2001. Fram till hösten 2003 handlade diskussionerna om behovet av en sådan konvention. FN:s generalförsamling beslutade därefter att arbetet med en konvention faktiskt skulle inledas och inrättade en särskild ad hoc-kommitté som skulle driva arbetet vidare. I kommitténs möten har utöver FN:s medlemsstater, den internationella handikapprörelsen och företrädare för olika organisationer deltagit.

Underteckna och ratificera
För att visa ett lands vilja att bli bundet av en konvention undertecknar företrädare för regeringen konventionen. Genom undertecknandet åtar sig staten att inte agera i strid med konventionens syfte. Undertecknandet är ofta ett första steg mot ratifikation.

Genom ratifikation förklarar sig ett land slutligt bundet av en konvention. Detta görs i de flesta stater av regeringen efter beslut i landets parlament. I Sverige fattar riksdagen detta beslut, om konventionen kräver ändring av svensk lag eller är av större vikt. När ett land ratificerat konventionen är staten juridiskt bunden av konventionens innehåll."

Officiella dokumentet:
http://www.regeringen.se/sb/d/11071/a/123615

Wordformat och lättläst version:
http://www.regeringen.se/sb/d/1928/a/18527