10-03-09

Lennart Clarstedt, Vänsterpartiet, lade följande motion vid detta fullmäktige:


Motion om utredning av otillåtna arvoderingar


HEMSTÄLLAN

Undertecknad föreslår landstingsfullmäktige besluta

att uppdra åt revisionen att genomföra en granskning av landstingets hantering av otillåtna arvoderingar av förtroendevalda enligt nedan:

 Sak- och ansvarsförhållandet; förtroendevalda och tjänstemän

 Tillämpningen av landstingets interna kontroll.

att granskningen ska vara klar senast den 1 oktober 2010




MOTIV

Enligt framkomna uppgifter i massmedia har fler förtroendevalda arvoderats än tillåtet, vilket strider emot det beslut som fattats av landstingsfullmäktige i november 2006. Om uppgifterna stämmer riskerar förhållandet att allvarligt skada förtroendet för landstinget och för den politiska verksamheten. Det är därför av stor vikt att omständigheterna och dess giltighet granskas av oberoende instans, och att all information offentliggörs.


Sak- och ansvarsförhållandet

Uppgifterna anger att otillåtna utbetalningar har skett sedan september 2008, det vill säga under 18 månader. Den totala otillåtna lönesumman kan ha uppgått till närmare 2,0 miljoner kr. Det är därför att betrakta som en grov förseelse, och det är av stor betydelse att utreda sakförhållandet och om utbetalningarna hade stöd i gällande regelverk.

Ordförandens ansvar
Landstingsstyrelsens styrelseordförande har beslutat att löneutbetalningar ska ske till andra än dem som landstingsfullmäktige beslutat. Det är därför angeläget att utreda och klarlägga om landstingsstyrelsens ordförande har befogenhet att fatta sådana beslut, samt vilket konsekvens det får för beslutets giltighet.

Uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting tyder på att utbetalningarna strider mot kommunallagen. Det kan också vara så att landstingets interna regelverk, såsom delegationsordningen och arvodesreglementet, har åsidosatts.

Utöver de förvaltningsrättsliga frågorna är det viktigt att utreda det straffrättsliga ansvaret, och vilka rutiner landstinget har när det gäller anmälan vid brottsmisstankar, till exempel vid egenmäktigt förfarande och/eller trolöshet mot huvudman.

Revisionen ska klargöra ordförandens ansvar för att förtroendemannabudgeten är i överensstämmelse med landstingsfullmäktiges beslut. Revisionen ska granska ordförandens beslut och om det strider mot gällande lagstiftning. Vid misstanke ska ärendet lämnas över till behöriga myndigheter.




Förtroendemannaansvaret
Revisionen ska utreda sak- och ansvarsförhållandet i fråga om beslutets överensstämmelse med gällande lagstiftning och andra relevanta regler. Om ett fel har begåtts ska revisionen lämna rekommendationer till landstinget i fråga om skadestånd eller annan ersättning.

Revisionen ska redogöra för vilka utbetalningar som har skett utanför det arvodesreglemente som fastställts av landstingsfullmäktige, det vill säga lönens storlek och under vilken period utbetalningarna har skett.

Revisionen ska utreda om sammanträdesarvoden felaktig utbetalats till förtroendevald, då sådant enligt reglementet inte ska utgå till den som uppbär 40% eller mer. Revisionen ska klargöra ansvarsförhållandet mellan den enskilde och landstinget.

Om revisionen visar att fel har begåtts i beslutsfattandet ska förutsättningarna och lämpligheten av retroaktiva insatser (återbetalning) utredas. Revisionen ska klargöra den enskildes ansvar att på eget bevåg uppmärksamma arbetsgivaren på att felaktig lön betalats ut, alternativt på eget bevåg betala tillbaka den felaktiga lönen. Revisionen ska i denna fråga lämna rekommendationer till landstinget i den fortsatta hanteringen.

Tjänstemannaansvaret
Att utbetalningarna kunde fortgå under närmare ett och ett halvt år utan att ansvarig tjänsteman stoppade verkställigheten är allvarligt. Landstingsdirektören borde ha kännedom om förhållandet att flertalet ledande förtroendevalda otillåtligt uppbär lön. Kunskapen fanns emellertid inom organisationen, om än inte annat hos lönekontoret.

Det grundläggande skälet att landstinget anställer sakkunniga tjänstemän är att dessa med integritet och med naturligt självbestämmande ska bistå med sin professionella kunskap att upprätthålla förtroendet för landstinget och dess verksamheter. Att inte otillåtna utbetalningar sker till de styrande politikerna måste vara a och o.

Revisionen ska utreda landstingsdirektörens med fleras ansvar, och om någon anställd har begått fel i förhållande till vad som gäller för tjänsten. Av det skälet ska revisionen klarlägga ansvarsförhållandet för utbetalningar till förtroendevalda, samt om någon anställd brustit i fråga om vad som gäller för tjänsten. Om revisionen finner att landstingsdirektören eller annan kan ha brustit i sitt ansvar ska frågan lämnas vidare till personaldirektören för vidare hantering.


Intern kontroll

Om otillåtna utbetalningar ägt rum så innebär det att det finns mycket stora brister i den interna kontrollen. Landstingsstyrelsen, och dess förvaltning, ska ha sådana rutiner som krävs för att enkelt kunna identifiera och avhjälpa fel och brister som uppkommer.

Att den interna kontrollen inte upptäckt felaktiga löneutbetalningar under 18 månader är inte acceptabelt. Kontrollen är varken tillförlitlig eller tillräcklig. Det finns tecken på att det råder en kultur inom landstinget att släta över uppkomna brister och att hålla varandra om ryggen när de identifieras. Utkrävande av ansvar är inte landstingets bästa gren. För en organisation vars verksamhet bygger på förtroende är det förödande.

Enligt reglementet för intern kontroll ska nämnderna/förvaltningarna i redovisningen löpande redovisa för de brister som identifieras och avhjälps. I en organisation med över 7 000 anställda borde det naturligt finnas ett stort antal brister av varierande art. En enkel blick visar dock att nästan ingen nämnd redovisat att de identifierat några fel eller brister. Bara det i sig är en stark indikation på att den interna kontrollen har reducerats till primitiv administrativ kontroll.

Att det finns kunskap om otillåtna utbetalningar i organisationen, men att den inte vidarebefordras till behörig chef är allvarligt. Mer allvarligt är det att chefer inte informerar sig själva om sakförhållandet, särskilt mot bakgrund att delar av de framkomna uppgifterna faktiskt redan varit publicerade i media långt tidigare. Det är därför svårt att befria sig från uppfattningen att landstingsdirektören har ett ansvar för att den interna kontrollen brustit.

Revisionen ska klarlägga ansvarsfördelningen, och om någon inom ramen för den interna kontrollen har brustit i ansvar. Revisionen ska innefatta rekommendationer kring hur den interna kontrollen kan skärpas. Det måste förhålla sig så att det automatiskt initieras en oberoende granskning när politiken eller tjänstemannaledningen utsätts för misstankar.

I frågan om otillåtna arvoderingen av förtroendevalda har det framkommit att dokument innehållande löneuppgifter inte har registrerats, vilket kan vara ett lagbrott. Med anledning av allvarligheten är det av vikt att omständigheten klarläggs och att ansvarsfrågan utreds, det vill säga ansvarsfördelningen mellan landstingsstyrelsens ordförande, landstingsdirektören och arkivansvarige.



LENNART CLARSTEDT (v)


Nyköping, 8 Mars 2010